fredag 9 december 2011

9/12

Man får ofta höra hur starka hästmänniskor är. Vilka bra ledare de blir och hur svårt det är att sätta sig på dem. Om jag hade fått höra det när jag precis började på ridskolan vet jag inte om jag hade trott på det. Dels för att jag inte var mer än fem år gammal och dels för att jag inte överhuvudtaget förstod vilken fantastisk värld jag var på väg att ta mig in i.

Vi hästmänniskor har upplevt mycket mer än standardsvensson. Vi vet hur det är att ramla av tio gånger under samma ridlektion, men ändå ta sig upp i sadeln en elfte gång. Kanske var det inte för att man ville, kanske var det inte för att man kunde. Det var för att man måste.

Vi har känt känslan av att inte riktigt vara förstådda och har kunnat gråta ut i en varm hästpäls. Vi har lyckats överlista ett djur på över 600 kg och fått det att utföra det vi ber om med glädje.

Vi har låtsas som att vi inte bryr oss om alla hamburgerskämt, men stilla gråtit på insidan av att någon kan få för sig att säga så om någon annans bästa vän.

Vi har styrt mot banans högsta hinder och blundat för att sedan öppna ögonen och inse att vi befinner oss på andra sidan. Vi har helt och hållet lagt våra liv i fyra hovar och aldrig någonsin blivit besvikna på resultatet.

Vi har smygit in i stallet en sen natt för att kunna öppna upp våra hjärtan för den som lyssnar allra bäst. Vi har tittat in i ett par mörka ögon och inte sett något annat än obegränsad kärlek.

Vi har varit med om att mista våra bästa vänner, men ändå fortsatt leta efter nya helt enkelt för att vi vet hur mycket det ger tillbaka och inte kan föreställa oss vilka vi skulle vara utan dem.

Vi har skrattat, vi har gråtit, vi har skrikit och vi har förlåtit. Vi har lärt tala ett helt nytt språk och vi har lärt oss lyssna med öron som vi inte ens visste att vi hade.

Vi har haft turen att lära känna det mest fantastiska som någonsin skapats och vi har älskat varenda sekund i hästarnas närhet.

Stå på er, hästtjejer, hästkillar, hästgubbar och hästgummor.
Jag tror nämligen att vi allihop är något alldeles extra.


onsdag 7 december 2011

7/12 Dag 8

Ett exempel på hur jag lägger upp ett ridpass

Framskrittning ca 5 min på lång tygel , 5 min på kortare men fortfarande under noll arbete

Sedan börjar vi jobba, kollar gasen och bromsen. Får henne att bli uppmärksam så att minsta lilla vink.
Det gör jag just genom att göra övergångar så hon får ett riktigt sug.
Efter det flyttar jag lite på henne genom ex. skänkelvikning eller förminska och förstora volten.
Lägger in lite galopp, sedan utgår jag från dagsformen.
Ibland är det kortslutning i hennes huvud då kanske jag bara övar övergångar, när hon är mer på g så övar jag på mer krävande saker som öppnor och slutor =)
Sedan skrittar jag av i 10 - 15 min! :)

Mitt ridpass kan ta alltifrån 15 min aktivt arbete till 1,5 h. Beroende på hur länge hon tjafsar! :)


tisdag 6 december 2011

6/12 Dag 7

En instruktör jag verkligen beundrar!

KATARINA BJÖRKLUND

Fysatan , hon är så jävla bra.
Ni i Värmland , kontakta henne för hon är skitduktig!
Hon analyserar verkligen hästen , sedan dig och sedan ekipaget som en helhet och ser vad ni behöver träna på. Hon gör det verkligen personligt.
Och ett plus är att hon gillar Lista ;)
Jag har fått en annan syn på ridning tack vare henne!

Världens bästa Katarina!






måndag 5 december 2011

5/12 Snos

Hade stallpass idag! Lista har fått en paus p.g.a omotiverad ryttare och äckligt väder.

Måndag - Stall
Tisdag - Lillasyster fyller år!
Onsdag - Ledig (rida kanske?)
Torsdag - Ledig
Fredag - Stall
Lördag - Stall
Söndag- Ledig

Snosade häst förut & det var inte helt fel, jätteglad häst när jag kom!
Och de går i fånghagen för att den stora hagen är kanon lerig men nu börjar det ju frysa på!
Samt att delningen av hagen har kommit upp!
Gött för Lista & Tinder och bara gå och muckla med sitt utan att få däng!



5/12 Dag 6

Min första häst

Ja, det var ju Lista!




söndag 4 december 2011

4/12 Dag 5

En häst som betyder mest för mig

Kroklista!
Vissa förstår inte varför jag har Lista. Hon kommer inte komma högt i tävlingarna, hon är så liten, åldern börjar komma, hon har inte lynnet , hon är för stressad osv.
Ja, i början förstod jag knappt själv att detta skulle bli en ridhäst.
Men nu så är hon som vilken ridhäst som helst. Det gör så fruktansvärt mycket när man kan börja att arbeta i galoppen och jag har det svart på vitt att Lista har en fin galopp.
Och stressen har gått från 100 till 30. På ett års tid.
Lynnet då? Vem bestämmer vad som är lämpligt? Jag gillar hästar med temprament, NEJ detta är inte det samma som att jag accepterar att hon dummar sig när jag sätter krav på henne!
Absolut inte, men hon gör rätt för sig. Lägger jag på spöet för hårt så berättar hon även det för mig, tar jag i för hårt så berättar hon det för mig.
Och hon är inte sur, men det är ingen goshäst. Bara om man gör det på hennes vilkor när hon vill.
Men denna hästen har fått mig att stanna kvar, utan henne hade det aldrig gått!


lördag 3 december 2011

3/12 Dag 4

Bästa Höjdpunkten I Mitt Hästliv

En relativt lätt fråga måste jag säga! Självklart var det när jag fick Lista!
Satan alltså, den hästen har mitt hjärta totalt.
Hennes flyttning från den ursprungliga gården blev ju lit hastig och lustig.
Men när jag tog hem henne från Maritha och lasta av henne utan knössel (vilket det aldrig varit när jag lastat henne , ganska ironiskt! ;) ) och hon blåste upp sig och skulle visa sig för de andra hästarna i stallet, ja jävlar vilken ståtlig en! Och när hon dansade in i sin box, min fina tjej!
Dagen därpå när hon hade hö fulla manen och ögonen alldeles nyvakna och jag fick leda ut MIN häst i en hage och få ge en frukost, vilken känsla!