Kommer inte hänga ut någon i bloggen som jag inte vet att det är okey med, så blir det lite oförståeligt ibland med allt när namn skulle varit med egentligen så får ni ursäkta!
Det här inlägget kommer att handla om min och Listas historia tillsamans.
Det började 2009 i början av sommaren. Jag var kompis med en och jag följde med honom hem , där i en hage såg jag en stor brun valack , väldigt grov och med en stor fin bläs, en liten ursöt shettisvallack med en väldigt speciell färg, fux med vita hår (stickelhårig?) och en väldigt liten , smal fuxmärr med dom snällaste ögon jag någonsin sett. Det blev bestämt att jag skulle få hjälpa till att sätta igång den här stora bruna valacken vid namn Lilleman. Jag tyckte väldigt mycket om Lilleman och tog det verkligen från början med honom han hade varit skadad. Så jag longerade honom en kvart varje dag i skritt och ökade succesivt med både längd på arbetspassen och gångarterna. Vi hann lära känna varandra väldigt bra genom det. Men jag fick aldrig riktigt övertaget över honom. Lista var livrädd så fort jag tog Lilleman ur hagen för att jobba med honom och hon blev ett objekt som jag inte visste riktigt hur jag skulle lösa allt med. Men jag löste det som så att hon fick gå i hagen bredvid den hagen som jag jobbade med Lilleman i. Dessa 3 hästar stod uppstallade på en gård vars familj jag spenderade mycket tid hos. Så när jag sov där så blev det så att jag fick ta ut dom och fick ta in dom med hjälp av lilltjejen i familjen. Jag trivdes som fisken i vattnet med att ta ut och in hästarna och ha så mycket ansvar på mina axlar. Jag visste redan då att hästgård var något för mig. Men iallafall, då började min bearbetnig med Lista att hon kom in sist och ut sist så att hon skulle lära sig att vara själv betydde inte döden. Min metod verkade lönlös. Men jag var ihärdig. Min stolthet med Lilleman växte för han började bli fin i kroppen och gå ner i vikt , jag var stoltaste tjejen i världen. Lista var orörd av mig för tillfället. Sen började jag rida Lilleman , vilken häst! Han var min absoluta favorit. Allt fortsatte på och Lilleman och jag utvecklades enormt, jag fick honom att gå i skritt i samtliga gångarter. Han var ändå kallblodstravare. Sedan i mitten av augusti så fick jag lov att longera Lista. Planen var att träna henne och sedan sälja henne , inte att hon skulle bli min. Hon var väldigt orutinerad med allt. Och jag började fundera på om hon ens hade blivit hanterad på detta viset. Jag tänkte att eftersom hon är inkörd borde hon ha blivit tömkörd. Sagt och gjort tömkörde jag henne. Dagen därpå så fick jag lov att rida henne.
Jag hade förvarnat alla om att inte bli rädda om hon försöker kasta av mig. Min kompis höll i hästen och min andra kompis höll emot stigbygeln på andra sidan. Nu tänkte jag att , nu får det fan bära eller brista. Men hon stod så lugnt och snällt och jag fick sitta upp i lugn och ro. Jag sa åt alla omkring att långsamt gå ifrån mig och Lista. Jag stod i 10 minuter och bara satt på och klappade henne. Hon njöt av uppmärksamheten. Hon är en riktig liten diva , det visste jag redan då ;). Så skrittade jag några varv på henne åt båda hållen och min första tanke var " fan vad vingligt det är!". Travade ett varv sedan så gav jag mig. Och jag red ut dagen där på. Vi lärde känna varandra i lugn och ro. Samtidigt fortsatte min träning med Lilleman. Sedan var det tänkt att jag skulle få Lilleman och Lista på foder då jag flyttade ifrån Deje och flyttade till Arvika. Det är längre till gården från Arvika, än va det är ifrån Deje. Sedan i september , så ringde Listas dåvarande ägare och sa att jag fick Lista av henne. Jag var på Liseberg satt inne på toaletterna vid Balder. Grät av lycka gjorde jag. Min första EGNA häst, vilken lycka. Vårat förhållande, mitt och Listas alltså ändrades avse värt. För då betraktade jag henne verkligen som min egen. Fortsatte dock att rida Lilleman. Sedan så hände det saker som gjorde att jag inte ville tillbaka till gården. Då satte mannen i huset mig ett ultimatum. Flytta Lista innan helgens slut eller så säljer vi henne till någon annan. Jag var förstörd. Min stjärna som är född utan hjärna.. Ringde till mitt ex mamma hon sa att jag skulle ringa till mitt ex ex-flickvän's mamma. Det gjorde jag! Det var nog den trevligaste människa jag träffat. Och när vi kom dit jag och mitt ex , ex-flickvän hade bråkat endel och det sa mamman där självklart till om att vi skulle försöka lösa. Men iallafall Maritha som mamman där heter hade så otroligt bra hand med Lista. Jag var i sådan chock efter att ha lastat henne för hon skrek verkligen av förtvivlan och det gjorde så ont i mig. Så kom jag dit och efter fem minuter så la sig lugnet över mig. Då visste jag att här får hon det bra. Här kommer dom ta hand om henne. Och fick gå i en hage själv första veckan där. För Maritha hade själv två ranghöga ston med föl. Men efter en vecka så kröp stofölet över staketet till Lista och hämtade henne. Tyvärr var jag aldrig där och hälsade på. Men Maritha och Linn (mitt ex , ex-flickvän) berättade. Så jag gav klartecken till Maritha att hon fick rida Lista men sa att hon kunde vara väldigt stark och att hon inte var så erfaren. Jag red Lista på pelham då! Lista som är så mjuk i munnen så det finns inte! Men Maritha ville inte rida på pelham och slängde in ett sweetiron två delat D-rings bett som Lista hade funkat kanon med. Så låg jag en kväll och smsade med Linn , ville ju självklart att vi skulle bli vänner. Och så frågade hon om hon fick rida Lista. Vilket hon fick då jag litade på hon och hennes mamma. Och Lista och Linn hade tydligen funkat jättebra. Dom red henne bara 1 gång var för att det var när det som kallast som Lista bodde där. Men så en lördag den 23e Januari 2010. Kom jag och flyttade hem henne då jag hittat ett stall i närheten av mig. Det var jobbigt för oss alla. För Maritha och Linn var ledsna för att Lista åkte , jag fick dåligt samvete men var ändå glad över att få hem henne. Det var långt hem det kändes som en evighet. Men tillslut så kom vi fram. Lista kråmade sig allt vad hon orkade för dom nya hästarna men tillslut så ledde jag in henne och då visste jag att nu släpper jag dig aldrig igen.
Det här är våran historia , vad som hände från den 23e Januari och framåt kan ni läsa i bloggen. Eller ja, det finns ett inlägg som heter "Listas år" eller något sånt. Där står det lite om varje månad.
Hoppas texten var bra och berörde någon iallafall.
Ha en trevlig midsommar allihopa! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar